15 januari
Imorse gick jag upp vid 9 och befann mig på gymmet 10.00. Körde ett ganska hård benpass vilket känns nu.. Men det är det värt. MÅSTE försöka hålla i detta nu, jag vill inte ha något knä som ömmar eller ont i bröstmuskeln igen.
Sälen fick en promenad igår, och idag ska han longeras har jag tänkt. Direkt efter stallet ska jag iväg och hålla tre lektioner i mackmyra, det ska bli kul! Kanske lite kallt men jag får värma mig sen helt enkelt.
Igår kollade jag på ponnyakuten och jag måste få skriva av mig lite. För det första fick jag lite ont i magen för tänk hur många som söker till det där programmet, som verkligen har problem med sin häst. Åtta stycken kommer med och får vara med under inspelningen som är under två veckor, och de får hjälp med sina problem. Kul för dom, men jag tänker på de andra stackars hästarna och ryttarna? Mest hästarna. Det var många intervjuer med föräldrar "Ja vi kan ju ingenting om hästar, och lyckades kanske köpa en för busig häst." Så skrattar dom. Jag blir så arg, en häst är ingen pryl man köper till sin unge för att göra den glad. Man köper sig ett nytt liv, att hålla på med hästar är en livsstil, antingen gör man det eller så gör man det inte.
Sen fick jag ännu mer ont i magen när jag såg två barn som sökte och visade sina problem. Första ungen säger att hennes problem är att hon inte kan sitta ned i travet, och då blir hon sur och när hon blir sur rycker hon hästen i munnen?! Fyfan jag vill träffa den ungen och skaka om henne och fråga vad hon tänker med, vad tänker föräldrarna med?! Dom förstod att det inte var något bra, men så GÖR MAN INTE! Skulle min ilska gå ut över hästen skulle jag sälja den, för då är jag inte värd att ha en häst. I programmet sa Tobbe inget speciellt om det men jag hoppas verkligen dom pratade med henne sedan, stackars stackars häst som inte förstår någonting och blir dragen i munnen, usch!
Sedan fick jag ont i magen IGEN, det var en tjej som hade en ponny som hoppa och studsa hej vilt när ponnyn inte ville göra det ryttaren bad om. Ungen skänklade, smackade och skänklade lite till, ponnyn blev bara värre, man såg hur arg den var. "Hon är en riktig bitch" sa ungen. Sedan fick Tobbe se att hästen hade skavsår vid skänkelns läge, av sporrar! Usch jag vill gråta. Vem blir inte en bitch av att få sporrar sparkade i magen gång på gång? Jävla ungar, ursäkta men jag blir så ledsen. Idag ses inte hästen som ett djur utan som en maskin utan känslor.
Håller helt med dig om ponnyakuten! Det är verkligen läskigt att föräldrar helt utan kunskap köper ett så pass stort djur till sina barn. Inte nog med att hästana far illa, hur sjutton vågar de låta sina barn rida?? Det kan ju sluta riktigt illa. Jag själv tycker ibland att jag kan för lite för att ha en egen häst egentligen men i jämförelse är jag ju jäkligt kunnig. Jag hoppas att de vinklar den här säsongen så att föräldrarna fattar.
Alltså jag tror även att det är många som söker (som tillexempel den där röhåriga ungen som blev arg och röck hästen i käften) som säger vad som helst bara för att få vara med, för vad fan är det för problem värt att söka till ponnyakuten för, det är väll bara att morsan säger åt henne att händer det igen får inte rida mer... Värre med dom här ponnisarna som skenar och grejar och har sig - för det kan bli farligt för så många, det är sånna som BORDE få hjälp inte nån som är hopprädd eller som inte kan rida. Sen är ju frågan hur mycket hjälp dom med riktigt knöliga ponnisar eller dom ponnisarna med riktigt knöliga ryttare kan få... Haha uppsats, sorry för den Malen! :P
Håller med, det är helt fruktansvärt! Djur är INTE leksaker, och tanken svindlar när jag börjar fundera över hur många det är som inte söker hjälp utan bara fortsätter vara grymma mot sina djur :(
