Vilken kontrast, igår var det underbart höstväder och solen stod högt på himmelen. Idag, har det snöat exakt hela dagen och hela valbo blev vitt.
Jag har jobbat med ridläger idag, höstlovsläger. Men hösten försvann så det blev bara lovläger.. haha. Ungarna frös och hästarna fick styltor som hette duga. Men inga sura miner här inte, barnen åkte hem nöjda så det känns bra. Imorgon och på onsdag hoppas jag på bättre väder så vi kan rida mer!
Den här veckan är en lyxvecka för mig! Jag som vanligtvis jobbar kvällar och helger är LEDIG varje kväll och till och med på helgen. Det är helt galet skönt. Däremot är jag ingen morgonmänniska alls, jag har lust att strypa Mårten varje morgon hans jävla larm ringer. Och mest för att JAG lär stänga av det, han sover som en björn i ide och hör inte ett dugg. Men när jag väl kommer upp och åker till stallet för att släppa ut sälen blir jag pigg, då ärdet skönt att komma upp i tid. Vanesak såklart.
Slutet på veckan hoppas jag iallafall att det dyker upp lite halloweenparty.

Jag har börjat fundera mycket på framtiden på senaste tiden. Vad vill jag egentligen göra? Finns det en framtid för mig om jag endast följer mina intressedrömmar? I hela mitt liv har jag velat jobba med djur, helst med hästar då såklart. Veterinär strök jag för länge sedan, djurskötare (veterinärassistent) intresserade mig ett tag, även djurskyddsinspektör. Jag vill göra något jag verkligen brinner för och lägger ner min själ i. Egen företagare med träningsstation, saluhästar mm. har också funnits på kartan, men marknaden är svår och man måste ligga på topp för att kunna ha det som heltidsjobb. Så det har jag lagt på hobbyhyllan, det är något jag tänker pyssla med utöver mitt vanliga jobb, eller tänker och tänker det är en dröm. På sista tiden har jag upplevt en känsla som jag inte riktigt upplevt förut, jag börjar känna mig trygg i mig själv och vet vad jag vill. Svårt att beskriva en känsla..
Det jag kommit på är att jag ÄLSKAR (det är ett starkt ord) att lära ut, men jag gör verkligen det. Barn som vuxna, jag älskar det och se deras utveckling. Jag kommer på mig själv under mina lektioner på travskolan och islandica att jag trivs så himla bra. Barn/vuxna som ser upp på mig och verkligen lyssnar på det jag säger, jag har vuxit mycket som människa sedan jag började jobba på travet. Och allra roligast är såklart att jag får lära ut om det jag brinner för, hästar. Det leder mig in på yrkeslärare, det är ett normalt jobb med en touch av mitt intresse. Samtidigt blir jag kluven.

Jag har aldrig varit ett riktigt fan av barn, 1-5 har jag dock älskat. Jag blir varm i hela hjärtat när jag ser en bebis och ler utan att jag är medveten om det. När jag började ha barnlektioner samt ridläger på islandica ca 5 år sedan kräktes jag på barn, fyfan alltså.. haha. För 1½ år sedan började jag på travskolan, och att jobba med barn. Jag kan ju säga att jag tog jobbet för att jag behövde det. Jag har somsagt vuxit som människa under detta år och insett det omöjliga. jag gillar barn. alla barn. Det är med glädje jag går till jobbet och ska få lära mina små underbara elever massa saker och hästar. Och när man ser utvecklingen, jag har aldrig varit så stolt  över mig själv! jag är jubra på det här! Detta komma låta skrytsamt men jag får beröm minst en gång i veckan av föräldrar som tycker jag är en superbra ledare, pedagogisk och bra med barn. Även mina vuxna elever berömmer mig för mitt engagemang och pedagogik. Och jag växer 1 cm varje gång jag hör det och blir mer och mer säker på vad jag ska göra, vad min uppgift på jorden är. Självklart är det undervisning! Och eftersom jag nu blir så överlycklig över "mina" barn vill jag ju jobba med dessa, får ont i magen över att jag någon gång kanske kommer behöva lämna mina barn på travskolan? Jag vill följa dom livet ut haha. Men känslan när en grupp 6-7 åringar lyssnar på dig som om du vore Gud, försöker göra rätt hela tiden, visar sån glädje i ögonen över vad de gör och när de LYCKAS med det de ska göra. Jag blir så himla lycklig!! :)

Jag känner mig säker över framtiden men samtidigt förvirrad, men på ett bra sätt. Jag vet vad jag vill jobba MED, sen var när och hur är en annan femma. Lärare? Yrkeslärare? Dagisfröken? Ridlärare? Jag vet inte, jag vet bara att jag har en bra känsla! 

En dröm är att öppna ett ridlekis, haha! Kombinera hästar och barn! Som ett dagis fast det inkluderar hästar,då skulle jag trivas.