Hej hopp! Jag lever, fast jag trodde jag skulle dö av smärtor i lördagsnatt. Såhär mycket har jag nog aldrig gråtit i hela mitt 20 åriga liv.. haha. Söndagen var vidrig att vakna upp till, släppte ut min fina häst och kände redan där att näe det här kommer aldrig gå. jag smsade alla mina små hästskötare på travet och bad om hjälp, alla små tjejer kom och hjälpte mig! Så gulliga :) jag behövde endast fylla höpåsar, vilket var nog jobbigt. Tänk er att det sticks en kniv i bröstet varje  gång du tar ett andetag,jag ville bara lägga mig ned och gråta!
Stod ut med en lektion också med nöd och näppe, sedan hem och sova sittandes igen. Måndag morgon ringde jag hälsocentralen och fick komma in, de klämde och kände jag tänkte att nu DÖR jag. Men jag överlevde. De kom iallafall fram till att antingen är revbenet skadat, eller en muskel mellan revbenen som sitter precis bakom hjärtat och som blivit inflamerat. Så jag går på en tablettkur nu och kan äntligen andas!! SÅ JÄVLA SKÖNT!! Jag ska aldrig mer klaga när jag är frisk, aldrig!

Idag har varit en mysig dag. Jag vaknade upp bredvid min prins, åkte och släppte ut sälen som nu förtiden sköter sig. Sen hem och lata mig lite innan jag hämtade mormor och sedan vidare till IKEA och lunchade, mumsmums. Åkte direkt och hade lektioner i mackmyra, därifrån till stallet och träffade kjelle som fick rida sälen då jag inte kan och nu sitter jag här.