13 oktober

Igår var det Peterkurs på schemat, sälen gick så himla bra!! Peter sa att nu har vi kommit så långt att vi inte har något direkt "problem" utan det är bara finslip på alla gångarter och jobba precis som vi gjort. Han är så himla ridbar sälen, och det gör mig så glad! Han är precis så som jag vill att en häst ska vara. Så vi fick mycket beröm om vårat jobb, och extra roligt eftertsom Peter är den första instruktören jag red för med sälen och fortsatt sedan dess. Och vi är himla nöjda!

Natten till idag var rent ut sagt förjävlig, jag lyckades skrapa ihop en timmes sömn. För någon vecka sedan gymmade jag så hårt så jag överansträngde hjärtmuskeln, gjorde så himla ont men det gick över efter någon dag. Igårkväll kände jag likande symptom, och när jag la mig i sängen (det är värst när man ligger ner) så trodde jag bokstavligt talat att jag skulle dö. Fyfan i helvete vilken smärta, hur jag än låg, stod eller satt BRANN det i bröstet. Höll jag andan försvann det men så fort jag släppte igen så blev smärtan värre. Andingen gick skittungt då varje gång jag andades in brann det till igen, alltså det går inte att beskriva vad ont det gjorde!! Grinade som ett litet barn.. haha, och allt gråtandes gjorde mig så himla trött så jag sov från 06-07. När jag vaknade tänkte jag att nu jävlar måste det försvinna, tryckte i mig 2 alvedon och klädde på mig med nöd och näppe, så fort jag böjer mig brinner det. Insåg att jag kan fan inte åka på tävling idag, men sen tvingade jag mig själv. Första timmen var hemsk men sedan lättade det, och under ridningen kände jag ingenting speciellt, täntke att fyfan va skönt nu är det över. Men icke, när jag kom hem och slappnade av kom det tillbaka igen. La mig och sov då ögonen skrek av trötthet, sov en halvtimme sen vaknade jag att det gjorde så ont så jag kunde knappt röra mig, alltså fyfan vad hemskt det är. Jag brukar inte gråta över saker som gör ont, men det går inte att hålla tillbaka så ont gör det. Just nu sitter jag och tar miniandetag för att slippa den värsta smärtan. Ser verkligen fram emot en sömnlös natt plus jobb imorgon... Är det inte borta på måndag måste jag kolla upp det.

Åter till tävlingen, vi kom tvåa och jag är nöjd över sälen. Han skötte sig exemplariskt och fixade varje gångart, jag tycker vi inte fick betalt för som det kändes men så är det med bedömninssporter. Jag är riktigt nöjd med känslan och det är det viktigaste :) min fina fina säl <3 

Jag har inte träffat min fina Mårten sedan i torsdags och får inte krama honom förän imorgon. Pratade med honom i telefon och jag ville bara börja gråta när jag hörde hans röst, haha shit jag är så himla kär. Världens bästa pojkvän.

Nu ska jag äta lite gelehallon och spendera kvällen i soffan i hopp om att min muskel vill ge upp. Puss o kram!




 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0