Nu har jag smält studenten, det är ingen ide att längta tillbaka för det kommer inte ske. Nu måste jag sikta framåt och ta tag i mitt liv! :) Var in på arbetsförmedlingen idag, det är iallafall en början.. haha. Efter de lämnade jag in lite mer cv:n och träffade kjellis. Sälen fick ny grimma+grimskaft och nytt godis, kände att det behövdes ;)

Måste skriva en liten novell om min fina häst också.. haha. Jag är så tokkär i honom, hade han varit en människa hade han varit mannen i mitt liv verkligen. Han har verkligen allt jag söker i en häst, utseendet (jag tycker han är vackrast i världen med sin färg, även om jag inte gjorde de förr, hah) hans arbetsvilja, ridbarhet, gångarter, och framförallt hans personlighet! Han har grävt sig djupt in i mitt lilla hästhjärta, och hitills av alla hästar jag träffat är det bara han och pownie som gjort det, så dom har verkligen en speciell plats. Som idag kunde jag inte låta bli att skratta lite för mig själv i hagen när jag skulle hämta honom. Det regnade ju så jag hade min röda regnjacka, rätt så prasslig men den har jag alltid haft i stallet när det regnat (dock inte med sälen kom jag på sen) men så mötte han mig som vanligt i hagen, eller han väntar alltid tills jag är ca 10 meter ifrån så han slipper gå så långt ;) så skulle jag sätta på honom grimman men jag såg att han var lite skeptisk, och när jag köpte honom fick man alltid ställa sig på sidan för att få på grimman annars blev han rädd och ville inte bli fångad. Så höll han på idag, han blev rädd för något och sprang och visade upp sig som fan, haha. Han drog med sig hela flocken så dom blev crazy, och så fort jag närmade mig höjde han svansen och tog fram hingstnacken och travade som en gud, jag njöt mest av att se han springa runt så ;) Efter ett tag såg jag på honom att han ville gå fram men det var något som höll honom tillbaka, tänkte vafan är de nått i hagen eller? något var han ju rädd för. Sedan kommer en av idas småston fram och börjar prassla lite i min jacka och då slog det mig, jackan... haha. Jag tog av mig jackan och poff så kom sälen fram, han frustade av avslappning! haha åh va söt han är, han var alltså livrädd för min röda jacka och ville ju komma fram men den var liiiite för läskig. Kunde inte låta bli att skratta.

Andra hade nog tröttnat på honom direkt och tyckt att han var dum som sprang runt, men min säl är snällast i världen och skulle inte göra något sånt med flit, iallafall inte med mig. Och det är de som gör att jag tycker om honom så, han är verkligen speciell min lilla häst :) På torsdag åker vi upp till wången och startar våran första nationella tävling, jag hoppas allt går bra bara! Att han överlever resan, vistelsen där och sköter sig under programet. Gör han det så kommer jag åka hem med ett leende på läpparna även om vi kommer sist av alla på hela tävlingen :)
Och om en månad har han varit hos mig i ett år.


♥